Industriängarna är kanske vårt mest oväntade smultronställe. Här, inklämt mellan Borealis kracker, polyetenanläggningen och väg 170 och 770, breder ett av kommunens rikaste naturområden ut sig. Kanske är det just det oansenliga läget som gjort platsen möjlig – här är det nästan helt fritt från mänsklig aktivitet.

På håll är området knappast naturskönt. Skorstenarna och industribullret är ständigt närvarande, och många ser platsen som allt annat än idyllisk. Men bakom denna kuliss döljer sig en av kommunens artrikaste miljöer.

Mångfald i det dolda

Tittar vi på vegetationen i området är mångfalden stor. Här finns tallskog, granskog, ekskog, lundmiljö, igenväxta gamla trädgårdar med enorma tujor och gamla fruktträd, videbuskage, åkermark, ängsmark, stora vasstråk och en och annan damm. Eftersom området till stor del fått sköta sig självt har naturen utvecklats fritt och blivit ett viktigt tillhåll för många arter.

Många sångare i området

Den mosaik av naturtyper som finns i området lockar mängder av sångare – i en omfattning som är ovanlig så nära tätorten. Lövsångare, grönsångare, härmsångare, trädgårdssångare, svarthätta, törnsångare, ärtsångare, rörsångare och kärrsångare är samtliga arter som häckar med flera par i området. Årsviss, men på senare år ej häckande, är gräshoppssångaren. Näktergalen fanns här med minst tre revirhävdande hannar per år, men liksom i övriga Sverige verkar den tyvärr vara på tillbakagång. En kvällsvandring en lugn afton i slutet av maj vid ängarna och i de angränsande skogsdungarna ger ett fågelälskande öra stor tillfredsställelse.

Under en majvandring finns det stor chans att stöta på några rariteterer till. Stenknäck, den brittiska rasen av gråsiska samt mindre hackspett häckar alla inom området. Med lite tur kan man höra rosenfinkens utdragna v-i-d-e-o.

Falkar och ugglor

Rovfåglar är också vanliga. Tornfalk, ormvråk och sparvhök häckar i området. Tornfalken har till och med häckat inne på fabriksområdet.

I uggleväg finns kattugglan året om. Några vintrar har en berguv jagat kråkfåglar i anslutning till Industriängarna och då och då vållat viss uppståndelse då den kommit in på industrin. Hornuggla finns mer sporadiskt i området.

Ringmärkning med lång historia

Redan 1991 började kretsens medlemmar ringmärka småfåglar här under sensommarens sydsträck. Det hela startade när Anders Emanuelsson och Thomas Liebig provade att sätta upp ett par slöjnät vid ett vassområde – och snabbt upptäckte hur mycket småfågel som passerar området.

Sedan dess har tusentals fåglar ringmärkts, framför allt:

• lövsångare
• rörsångare
• kärrsångare

Totalt har över 40 arter fångats och ringmärkts. Även om återfynden inte varit sensationella har verksamheten gett ovärderlig kunskap om sträckflöden, häckningsutfall och populationsförändringar. Ungfåglar dominerar tydligt, vilket ger en viktig indikator på hur häckningen lyckats i området.

Tyvärr gick Thomas Liebig bort under 2025 och sen dess har ringmärkningen upphört. Thomas insats fortsätter dock att betyda mycket under lång tid framöver.

Skrivet av Thomas Liebig på 90-talet
Foton, uppdatering och komplettering av Lars Kastö på 20-talet