Industriängarna

– fågelparadis i centrum

Detta smultronställe har skapats tack vare skorstenar och bilvägar. Det ligger inklämt mellan Borealis kracker, polyetenanläggningen, väg 170 och väg 770. Kanske är det just detta inte särskilt attraktiva läge som gjort fågelparadiset möjligt.

Ett smultronställe kan ju vara på många olika sätt. I första rummet placerar jag en plats som är naturskön och uppvisar en mångfald av organismer. Industriängarna är föga natursköna på håll – den petrokemiska industrin bildar kuliss både bildligt och ljudligt och verkar på många människor skrämmande. Kanske är det avsaknaden av mänsklig aktivitet som gör miljön så rik på liv.

Tittar vi på vegetationen i området är mångfalden stor. Här finns tallskog, granskog, ekskog, lundmiljö, igenväxta gamla trädgårdar med enorma tujor och gamla fruktträd, videbuskage, åkermark, ängsmark, stora vasstråk och en och annan damm. Allting utom åkermarken får stå i det närmaste orört för röjande och rensande människor.

Sjungande näktergal

Den stora mångfalden av naturtyper skapar givetvis utrymme för ett mycket rikt fågelliv på en liten yta. I första hand kan man peka på den stora mängd av sångare som häckar här. Lövsångare, grönsångare, härmsångare, trädgårdssångare, svarthätta, törnsångare, ärtsångare, rörsångare och kärrsångare är samtliga arter som häckar med flera par i området. Årsviss, men på senare år ej häckande, är gräshoppssångaren. Näktergalen finns här med minst tre revirhävdande hannar per år, och varje år tycks något eller flera par häcka framgångsrikt. En kvällsvandring en lugn afton i slutet av maj vid ängarna och i de angränsande skogsdungarna ger ett fågelälskande öra stor tillfredsställelse.

Under en majvandring finns det stor chans att stöta på några rariteterer till. Stenknäck, den brittiska rasen av gråsiska samt mindre hackspett häckar alla inom området. Med lite tur kan man höra rosenfinkens utdragna v-i-d-e-o.

Falkar och ugglor

Bland rovfåglarna häckar tornfalk, ormvråk och sparvhök inom området. Tornfalken häckar innanför fabriksgrindarna på petrokemin. 1994 med tre par som tillsammans producerade 14 ungar. Ett sämre gnagarår 1995 gjorde att bara ett par satsade på häckning i området. Fem ungar blev årets resultat.

I uggleväg finns kattugglan stationär året om. De senaste vintrarna har en berguv jagat kråkfåglar i anslutning till Industriängarna och då och då vållat viss uppståndelse då den kommit in på industrin. Hornuggla finns mer sporadiskt i området.

Sedan sensommaren 1991 har flera av fågelgruppens medlemmar varit med och fångat flyttande småfåglar på Industriängarna under sydsträcket. Det hela började med att Anders Emanuelsson och jag provade med ett par japanska slöjnät i anslutning till ett vassområde. Ringmärkandet har givit på handen att genomströmningen av småfågel är mycket god under höststräcket.

Tusentals ringmärkta fåglar

Tusentals fåglar har ringmärkts på Industriängarna. Dominerar gör lövsångare, rörsångare samt kärrsångare. Totalt har 38 arter ringmärkts inom området. Verksamheten har ännu ej givit några revolutionerande återfynd. En del kontroller har dock varit roliga:

– En rörsångare ringmärkt på Skagen i Danmark den 12 september 1991 har kontrollerats i juli både 1994 och 1995. Denna idag fyraåriga rörsångare häckar i området.

– En blåmes ringmärkt i Pildammsparken i Malmö på juldagen 1992 fångades den 23 oktober 1993. Blåmesen befann sig då på sydsträck och visar att fåglar som betraktas som stannfåglar faktiskt företar sig långa flyttningar.

Långflyttande sångare

Kontroller av i området märkta fåglar förekommer varje år. I år har jag kontrollerat två kärrsångare, den ena ringmärkt som årsunge 1992 och den andra som årsunge 1994. Den treåriga kärrsångaren har stått för en mycket lång flyttning. Kärrsångaren vet vi övervintrar söder om Kenya i Östafrika, så fågeln ifråga måste ha tillryggalagt en sträcka på minst 6 x 700 mil, alltså 4200 mil. Inte illa av en varelse som väger omkring tolv gram!

Genom att fånga och ringmärka småfåglar vid Industriängarna bidrar vi till att öka kunskapen om fåglarnas rörelser. Vi får dessutom på ett mycket direkt sätt en uppfattning om hur våra sångare lyckats med sin häckning. Ungfåglar dominerar nämligen klart bland de fångade. Dessutom kan vi studera fluktuationer i antal hos olika arter, d v s ökar en art eller minskar den.

Årets fångster pekar på att lövsångare, trädgårdssångare, törnsångare och kärrsångare i vårt närområde haft en mycket lyckad häckning 1995 i jämförelse med 1991-1994.

Sponsrat vindskydd

Markägaren Borealis har sponsrat med material till uppförandet av ett ringmärkarvindskydd. Vindskyddet kommer på sikt att innebära att data om biometri etc på ett mycket bättre sätt kan insamlas.

Med Borealis stöd hoppas vi i fågelgruppen att i framtiden kunna göra Industriängarna än mer attraktiva som häcknings- och rastlokal för fåglar. Genom öppnandet av några dammytor och hållandet av viss hävd hoppas vi kunna tillföra ytterligare några biotoper till ett redan mycket mångfacetterat område.

Thomas Liebig