KEHOLMEN – naturreservat för den båtburne

I vår serie om smultronställen i Stenungsund har turen nu kommit till Keholmen – en stillsam och naturskön ö i kommunens södra del.

Keholmen ligger strax utanför Jörlandaåns mynning, mellan Ramsön och Dagholmarna. Ön är naturreservat och nås endast med båt. Den bästa platsen att gå iland på är den skyddade viken i nordost. Har du kajak kan du enkelt paddla till ön. Den smidigaste iläggningsplatsen är Getskärs brygga i Stora Höga.

Karta över Keholmen

En vandring runt ön

Start vid viken i nordost

Härifrån börjar vår tur. Är det en varm dag är det svårt att motstå ett dopp: den innersta delen av viken är långgrund och barnvänlig, medan den norra udden bjuder på lite djupare vatten.

Stranden är rik på skal – blåmussla, hjärtmussla och ibland även kammussla. Den grästäckta strandängen hyser flera trevliga växter, bland annat frossört, en blåblommande skönhet ur kransblommefamiljen.

Den vackra frossörten
Foto: Lars Kastö

Hämplingar, piplärkor och öppna hällmarker

Från stranden tar vi oss upp på hällmarken och fortsätter söderut bland enbuskarna. Här håller ofta hämpling till, och med kikare kan du ha turen att se en rödfärgad hämplingshane. I luften hörs både ängspiplärka och skärpiplärka, och på de kala hällarna trippar stenskvättan runt.

En hämplingshane med vackert rött bröst.
Foto: Nathalie Burblis

Utsikt över det öppna mittpartiet

När terrängen börjar luta nedåt är det dags för en paus. Utsikten över öns centrala lågland är fin – och livlig. Här häckar fiskmås och fisktärna varje år, och ofta även tofsvipa, strandskata, rödbena och större strandpipare. Tornfalken patrullerar ofta över området.

Under maj–juli är det bäst att betrakta området på avstånd för att inte störa ruvande fåglar. Senare på säsongen är det möjligt att gå närmare. Betesdjuren – framför allt får – håller landskapet öppet och gynnsamt för flera växtarter. Den sällsynta granspiran är en favorit för många.

Jungfru Marie nycklar
Foto: Lars Kastö

Berguv i talskogen

I den norra delen breder tallskogen ut sig. Här kan man ibland hitta berguven på dagkvist. Hör du kråkor leva om kan det löna sig att försiktigt närma sig – ofta är det just en uggla som orsakat uppståndelsen.

På vägen mot tallskogen passerar man ett högbeläget fuktigt parti – i praktiken en liten mosse mitt i hällmarken. Här blommar jungfru Marie nycklar rikligt. Fram till maj kan flera ejderhonor ligga på bo här.

Överraskningar längs vägen

Ett besök på en ö bjuder nästan alltid på något oväntat. Har du tur kanske du följs av en nyfiken knubbsäl.

Länkar och fördjupning

Text och bild: Lars Kastö