– Snäckskalen berättar om ett helt annat Bohuslän

Under vandringar i våra skogar kan man ibland hitta snäckskal och musslor långt från dagens kust. Det väcker frågor: hur kunde havslevande arter hamna så högt upp och så långt inåt land? Svaret ligger i långa processer av istid, landhöjning och havsnivåer – och i dessa små skal finns en oväntat tydlig berättelse om hur landskapet har formats.

Landskapet efter den senaste istiden

För omkring 12 500 år sedan började inlandsisen dra sig tillbaka. Ismassorna hade pressat ner landet, och när de smälte steg havsnivån över stora delar av dagens Bohuslän. Resultatet blev att den gamla kustlinjen låg högt över dagens havsnivå.

Högsta kustlinjen (HK) är den nivå havet nådde direkt efter istiden. I vårt område ligger HK omkring 120 meter över dagens havsyta. Där kan man fortfarande hitta spår i form av skal, strandvallar och erosionsmärken.

I trånga dalgångar och sluttningar har skaljordsbankar samlats. Genom att veta vilka krav olika arter har på temperatur, salthalt och vattendjup kan man rekonstruera hur havsmiljön såg ut när skalen bildades.

Landet höjer sig – långsamt men konstant

När isen var borta började marken resa sig igen. I början gick det snabbt – omkring 3 cm per år – men idag handlar det om endast några millimeter per år.

Med hjälp av strandförskjutningskartor kan man få en uppfattning om hur kustlinjen flyttades genom årtusendena. Kombineras kartorna med faktiska fynd av snäckor och musslor på plats kan man skapa en bild av hur havet sträckt sig in över våra dalgångar.

Exempel på platser i området

• Toröd – Cirka 500 meter sydväst om det gamla vandrarhemmet, strax söder om en liten damm, kan man hitta bland annat stenmussla, trubbig sandmussla och blåmussla. Alla är vanliga arter på västkusten idag.
• Ramsdalen – Här kan man finna vindeltornsnäcka, en art som idag lever i Skagerrak på mer än 30 meters djup.

Kartvisaren – geologisk karta på nätet

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har skapat Kartvisaren som ger en översiktlig bild av jordarternas egenskaper. Zooma in och testa på det område du är intresserad av! Den är väldigt lättanvänd, men för att förstå all information behöver man nog ha en del geologiska förkunskaper. Du kan dock enkelt hitta jättegrytor, grottor, gruvor och mycket annat.

Text och bild: Lars Kastö
Baserat på en text som vår dåvarande medlem Bo Magnusson skrev på 90-talet