Bratteforsån ligger inte helt och hållet i vår hemkommun, men vi kan ändå glädjas åt att källorna är ”våra”. Ån rinner upp i Lilla Hällungen, som i sin tur står i kontakt med Hällungen. Troligen är det Hällungens goda vattenkvalitet som gjort att Bratteforsån aldrig drabbats av försurning.
Följ med oss på en ”vandring” längs ån!

Hitta hit För att följa vår vandring parkerar du lämpligen vid pendelparkeringen intill Svenshögens station. Om du börjar vid andra ändan kan du i stället parkera intill Ljungs kyrka. Sevärdheter Djungelkänslan! Fåglar som strömstare och forsärla. Även kulturmiljön vid kvarnen och kyrkan. Bästa besökstid Året om, men vill du uppleva djungelkänslan är sommaren givetvis bäst. Ta dig runt Att följa hela åsträckan är nog inte att rekommendera. Gör i stället nedslag på några platser längs ån. Svårighetsgrad Vid Lilla Hällungen och Ljungs kyrka är det lättfånget, men i övrigt är det som regel tämligen svårt att ta sig fram.

Vid Lilla Hällungen

I vår hemkommun är Bratteforsån inte stort mer än ett ”dike” som sakta rinner genom dalen från Svenshögen ner mot Ljungskile, en sträcka på dryga 8 kilometer. Om du vill vandra hela vägen ner till havet behöver du förbereda dig på en bitvis ganska svårforcerad vandring. Tänk djungel! Kanske är det bättre att stanna och besöka några platser längs vägen?

Vår ”vandring” börjar vid Lilla Hällungen 36 meter över havet. Under islossning brukar sjön dra en hel del sångsvanar till sig och ofta kan man se dessa beta på ängarna alldeles nedanför Svenshögens station. En försommarnatt vid sjön kan bjuda på både rörsångare, kärrsångare – och ibland även den numera sällsynta sävsångaren.

Härjande bävrar och stillsamma sutare

När vi lämnar Lilla Hällungen och rör oss nedströms stöter vi snart på spåren efter bäverns flitiga arbete. Vintertid kan man ofta hitta strömstare vid någon av broarna. Sommartid rekommenderas ett kik ner i vattnet – stora, långsamt simmande sutare går ofta att se från ovan.

Vandringen fortsätter vidare ner mot Brattefors kvarn. Den ligger på höger sida nedanför backen efter att du kört under motorvägen. Längs vägen kan både ormvråk och duvhök dyka upp, och en buskskvätta kanske sjunger sitt raspiga läte. Rörsångarnas irriterade ”kerr” hörs då och då från vassen. Men det är först vid kvarnen som ån verkligen visar sin charm.

Kungsfiskare vid vattenfallet

Från vägbron vid den förfallna kvarnen ser man ofta forsärla och strömstare. När vi lämnar dånet från åns mäktigaste fall och följer vattnet nedströms kan ett högt skrik och ett blått blixtsnabbt streck över ytan avslöja närvaron av kungsfiskare.

Här börjar ån slingra sig allt mer. I de grunda forsnackarna kan man ibland ana ryggen av en havsöring, och vid lågt och klart vatten går det att se en verklig raritet: flodpärlmusslan.

Träden blir grövre och allt ädlare. Från Bakeröd och nedströms finner vi bara ädellöv. Ask och alm dominerar klart. Här och var står lundar av hassel. Marken kring ån är djungellik med midjehöga ormbunkar som man får sick-sacka mellan. Rödblära, buskstjärnblomma, vätteros, ormbär och vitsippa är karaktärsväxter. Från trädtopparna hörs då och då ”zicket” från stenknäck. Gröngöling och större och mindre hackspett trummar ibland och rödvingetrasten sjunger vemodigt.

Genom fästingarnas rike

Nedströms vägbron vid Skafteröd blir terrängen allt svårare. Höga sandiga brinkar och spår av gamla skred kantar ån. Här är det klokt att hålla koll på byxbenen – området är ett riktigt eldorado för fästingar.

Vid Ljungs kyrka

När vi närmar oss Ljung blir ån lättare att följa igen. Vid Ljungs kyrka kan man promenera lugnt och njuta av naturen. Vid kvarnfallet växer ett mäktigt bestånd av springkorn. Trots artepitetet noli-tangere (”rör mig inte”) är det svårt att låta bli frökapslarna – och det lilla ”pop!” som följer.

Här når vandringen sitt slut. Nedanför breder Ljungs kile ut sig, och längre fram väntar badhusen vid Lyckorna.

Flodpärlmusslan – hoten mot arten

Bratteforsån är en av de platser där den rödlistade flodpärlmusslan fortfarande finns. Men arten är känslig och hotas bland annat av:

• Igenslamning och föroreningar från skogs- och jordbruk samt enskilda avlopp
• Vandringshinder som hindrar öringens och laxens vandring
• Äldre rensningar av åfåran som förstört viktiga habitat
• Reglering av vattennivån
• Vattenuttag för bevattning

Mer information finns på Länsstyrelsens sida om Bratteforsån:

• Länsstyrelsens sida om Bratteforsån

Skriven av Thomas Liebig på 90-talet och bearbetad av Lars Kastö på 20-talet