Vintern är en tuff tid för många fåglar. Med rätt tips kan du hjälpa dem att klara kylan. Dessutom är det ett roligt och lärorikt nöje att titta på fåglarna som kommer på besök. Bli en fågelmatare du också!
Foto: Lars Kastö
”Är det en blåmes eller en talgoxe?” ”Den här fågelns har också rött på bröstet, men den verkar ju mycket större än den vi såg igår.” ”Solrosfröna är redan slut, men det är ju mängder av havre kvar!”. Ja, det finns mycket att studera och fundera över för den som har ett fågelbord – eller fågelmatning som man numera ofta säger.
80 procent av alla fåglar i Sverige flyttar söderut. Ändå är det då som många ser som mest fåglar tack vare matningarna. Och faktiskt kan du antagligen se fler arter idag än när du var barn. Flera fågelarter har nämligen ändrat sitt flyttbeteende i takt med att klimatet har blivit varmare.
Vad ska man mata med?
Absolut
- Solrosfrön — uppskattas av väldigt många arter.
- Hampafrön — uppskattas av väldigt många arter.
- Osaltade jordnötter / hela nötter — köp från leverantör avsedda för fågelfoder.
- Frukt & fallfrukt — äpplen, rönnbär (plocka på hösten och spara i frysen) och torkad frukt för trastar m.fl. Skär i mindre bitar.
- Talgbollar — här spelar fabrikatet roll (vissa fabrikat äts knappt). Köp sorter utan nät runtomkring.
- Talg & ister — ger mycket energi och är särskilt viktig i kallt väder. Fäst på en trädstam eller liknande och du får både mest och hackspettar på besök.
- Kokosnöt — dela på mitten och häng upp. Så länge den är färsk älskas den av mesar.
Tveksamt
- Havre — gulsparvarna gillar det, men de flesta andra arter äter det inte. Det är billigt, men blir ofta liggande.
- Vildfågelblandning — visst är det billigare än solrosfrön, men det är ju för att det innehåller så mycket havre.
- Julkärve — Visst, tycker du att det ser trevligt ut, så köp! Men hur ofta ser du någon äta av havren (mer än på julkort)?
Helst inte
- Undvik bröd — kan mögla och ger dålig näring.
Hygien och säkerhet
- Köp en matare där fåglarna inte kan sitta i själva maten.
- Rengör mataren regelbundet. Ta bort mat som blivit gammal eller möglig.
- Placera mataren så att spill inte samlas och fåglar inte står i maten.
- Köp talgbollar utan nät. Fåglarna riskerar inte att fastna och de tomma näten hamnar inte ute i naturen.
Matare & placering
- Använd olika typer: tubmataren för frön, talghållare/nät för talgbollar, fruktfat för frukt.
- Sätt matare nära skydd (buskar/träd) så fåglar snabbt kan söka skydd från rovfåglar, men inte så nära fönster att krockrisken ökar. Tänk även på kattsäkerhet (håll fri sikt, ställ inte mat nära där katter kan ligga på lur). Och apropå katter, köp ett halsband med bjällra!
När ska man börja och sluta?
- Börja i god tid före kalla perioder och fortsätt under kalla/snörika perioder. Förr sa man att hade du väl börjat, så fick du inte sluta, för då skulle fåglarna dö. Idag vet vi att de är smartare än så.
Långsiktiga åtgärder
– trädgården som vinterbuffé
- Plantera bärbärande buskar (olvon, nypon, hagtorn, rönn, hägg, oxbär etc.) och låt visst dött växtmaterial ligga kvar som födokälla och skydd. Detta minskar beroendet av bara matare.
Studier vid fågelbordet
Att mata fåglar på vintern är inte bara en hjälpinsats – det är också ett utmärkt tillfälle att göra små naturstudier hemma vid köksfönstret. Genom att titta noga på vad som händer vid fågelbordet kan man upptäcka skillnader i beteende, hierarki och kroppsspråk hos olika arter. Här är några frågor som gör observationerna både roligare och mer systematiska.
Vilken mat gillar de mest?
Olika arter föredrar olika sorters föda: talg lockar mesar och frön är favorit hos finkar. Men vem är det egentligen som har jordnötterna som favorit? Kolla själv!
Vem sprätter mest?
Arter som exempelvis grönfink och sparvar sprätter ofta för att hitta godbitar bland fröna. De födosöker mer ”på bredden”, vilket gör dem lätta att känna igen. Men det finns en fågel som sprätter mer än alla andra. Vem då?
Vem är tuffast?
Vid fågelbordet finns tydliga hierarkier. Nötväckor, talgoxar och större mesar kan vara oväntat dominanta och jagar ofta bort mindre arter från bästa matplatsen. men det finns en liten fågel som är oväntat tuff. Vem då?
Vem sitter oftast på marken?
Koltrastar, bergfinkar och pilfinkar söker ofta sin mat på marken, särskilt där fröspill hamnar. Det säger något om hur de vanligtvis födosöker i naturen. Är det någon art som du aldrig ser på marken?
Vem flyger ofta iväg med fröerna?
Nötväckor och talltitor tar gärna frön och flyger till en gren för att äta i fred. Det är ett beteende som minskar risken att själva bli byte. Är det någon art som parkerar sig vid matningen?
Var på kroppen är de ljusast respektive mörkast? Och varför?
Fåglar har ofta ljus undersida och mörk ovansida – en form av kamouflage som kallas motljusskuggning. Uppifrån smälter de in mot mark och träd, och nerifrån mot himlen. Det gör dem svårare att upptäcka för rovdjur. Vilka arter kan du se detta hos?
Häng på ”Vinterfåglar inpå knuten”!
I slutet av januari varje år anordnar BirdLife Sverige (Sveriges Ornitologiska Förening) ”Vinterfåglar inpå knuten”. Det är en årlig medborgarforskning där allmänheten räknar fåglar vid sina fågelbord eller i sin närmiljö. Syftet med räkningen är att samla in data om vilka fågelarter som övervintrar i Sverige och hur deras populationer förändras över tid. Tusentals människor deltar, vilket ger en värdefull ögonblicksbild av fågellivet i landet.
Det är enkelt att delta:
- Välj en plats: Du räknar fåglar vid ditt fågelbord eller på en annan plats i din närhet.
- Räkna: Under räkningsperioden noterar du de fågelarter du ser och hur många individer av varje art som besöker platsen samtidigt.
- Rapportera: Resultaten rapporteras in via evenemangets hemsida vinterfaglar.se eller via en app.
De vanligaste arterna som observeras varierar, men talgoxen är ofta den mest frekventa gästen vid fågelborden i Sverige, följt av arter som blåmes och pilfink. Domherren är också en mycket populär och vanlig syn, särskilt i norra Sverige.
Topplistan 2025 (placering 2024 inom parentes)
- Talgoxe (1)
- Blåmes (3)
- Pilfink (5)
- Domherre (4)
- Skata (7)
- Koltrast (6)
- Kaja (10)
- Grönfink (9)
- Gulsparv (8)
- Gråsparv (11)
10 tips för bra fågelmatning
- Börja tidigt.
- Placera matningen skyddat.
- Erbjuda flera olika sorters mat.
- Se till att det aldrig blir tomt (fåglar är otrogna).
- Håll rent vid matningen.
- Håll koll på vilka besökare du har.
- Sätt upp holkar i närheten. Perfekt för övernattning!
- Sätt upp delade äpplen för trastarnas skull.
- Sluta inte för tidigt. Bakslag är tufft för de första flyttfåglarna.
- Köp en bra kikare.
Länktips
För dig som vill fördjupa dig eller hämta inspiration finns mycket att upptäcka här:
Facebook: Fåglar inpå knuten (246 000 medlemmar!)
En livlig grupp där både nybörjare och erfarna fågelmatare delar bilder, tips och frågor.
https://www.facebook.com/groups/789450041083394
Vinterfåglar.se – Bilder på vinterfåglar
En tydlig bildguide för att känna igen vanliga arter vid fågelbordet.
https://vinterfaglar.se/species
Natursidan
En överskådlig guide med fler sidor innehållande praktiska råd om vintermatning och hur du gör det säkert för fåglarna.
https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/hjalp-faglarna-i-vinter-bli-fagelmatare
Naturskyddsföreningen – ”Bli fågelmatare”
Fördjupad information, artporträtt och tydliga rekommendationer från experter.
https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/hjalp-faglarna-i-vinter-bli-fagelmatare
Lycka till med fågelmatningen!
Text och bild: Lars Kastö