Svartedalen tystnar
– akut kris för fågellivet
Trots att Svartedalen är ett skyddat naturreservat fortsätter kalhyggesbruket. Fåglar som tjäder, orre och järpe försvinner, och med dem tystnar den natur som vandrare och besökare söker.
Fågellivet i Svartedalen är i akut kris. Svartedalens naturreservat och Natura 2000-område uppfyller inte längre kraven på gynnsam bevarandestatus för de fågelarter som området är utpekat att skydda. Trots detta fortsätter kalhyggesbruket. Vi uppmanar därför Naturvårdsverket att agera och säkerställa att Natura 2000-lagstiftningen efterlevs i Svartedalen.
Akut läge för fågellivet i Svartedalen
Tillsammans med Föreningen Rädda Svartedalens Vildmark och Kungälvs Naturskyddsförening larmar vi Naturvårdsverket om ett akut läge för fågellivet i Svartedalens naturreservat och Natura 2000-område. Vår skrivelse skickas också till Länsstyrelsen och EU-kommissionen.
Trots att området är utpekat enligt EU:s fågeldirektiv bedrivs ett intensivt kalhyggesbruk med ensidig granplantering och utbyggnad av skogsbilvägar. Resultatet är en kraftigt fragmenterad skogsmiljö där de arter som området var avsett att skydda nu försvinner.
Föreningarnas långvariga inventeringar visar drastiska minskningar av flera skogsberoende och bofasta arter.
- Järpen har inte påträffats på flera år och bedöms ha kollapsat eller vara nära att försvinna helt.
- Sparvugglan har enligt bedömning halverats på tio år trots aktiva holkprojekt.
- Tjädern har minskat kraftigt och av orre återstår endast 2–3 tuppar i hela reservatet.
- Talltita påträffas numera ytterst sällan.
- Spillkråkan klarar sig något bättre än övriga arter men även den har minskat tydligt.
Utvecklingen bekräftas av nationella analyser som visar att dagens trakthyggesbruk inte är förenligt med bevarandet av dessa EU-skyddade skogsarter.
Från fågelsång till kalhyggen
För vandraren och besökaren innebär detta mer än förlorade fågelarter. Svartedalen har bildats både för naturvård och friluftsliv, men upplevelsen av sammanhängande, tyst och artrik skog håller på att gå förlorad. Längs Bohusleden möts man i dag av kalhyggen, körskador och planteringar istället för gammelskog, fågelljud och vildmarkskänsla. Ett reservat som marknadsförs som ett attraktivt rekreationsområde upplevs nu av många som ett av de mest förfulade avsnitten längs hela leden.
Vi menar att utvecklingen strider mot Natura 2000-lagstiftningens krav på gynnsam bevarandestatus och kräver därför att skogsbruket i området upphör eller ersätts med hyggesfria metoder.
Vårt krav
Svartedalen är skyddat på pappret men inte i praktiken. Om Natura 2000-systemet ska ha trovärdighet måste Naturvårdsverket nu ingripa, stoppa det pågående skogsbruket och säkerställa verkligt skydd för fågellivet och friluftslivet i området.
Text: Lars Kastö