Mata fåglarna på vintern — enkelt och roligt

”Är det en blåmes eller en talgoxe?” ”Den här fågelns har också rött på bröstet, men den verkar ju mycket större än den vi såg igår.” ”Solrosfröna är redan slut, men det är ju mängder av havre kvar!”. Ja, det finns mycket att studera och fundera över för den som har ett fågelbord – eller fågelmatning som man numera ofta säger.

80 procent av alla fåglar i Sverige flyttar söderut. Ändå är det då som många ser som mest fåglar tack vare matningarna. Och faktiskt kan du antagligen se fler arter idag än när du var barn. Flera fågelarter har nämligen ändrat sitt flyttbeteende i takt med att klimatet har blivit varmare.

Att mata fåglar på vintern är inte bara en hjälpinsats – det är också ett utmärkt tillfälle att göra små naturstudier hemma vid köksfönstret. Genom att titta noga på vad som händer vid fågelbordet kan man upptäcka skillnader i beteende, hierarki och kroppsspråk hos olika arter. Här är några frågor som gör observationerna både roligare och mer systematiska.

Olika arter föredrar olika sorters föda: talg lockar mesar och frön är favorit hos finkar. Men vem är det egentligen som har jordnötterna som favorit? Kolla själv

Arter som exempelvis grönfink och sparvar sprätter ofta för att hitta godbitar bland fröna. De födosöker mer ”på bredden”, vilket gör dem lätta att känna igen. Men det finns en fågel som sprätter mer än alla andra. Vem då

Vid fågelbordet finns tydliga hierarkier. Nötväckor, talgoxar och större mesar kan vara oväntat dominanta och jagar ofta bort mindre arter från bästa matplatsen. men det finns en liten fågel som är oväntat tuff. Vem då

Koltrastar, bergfinkar och pilfinkar söker ofta sin mat på marken, särskilt där fröspill hamnar. Det säger något om hur de vanligtvis födosöker i naturen. Är det någon art som du aldrig ser på marken

Nötväckor och talltitor tar gärna frön och flyger till en gren för att äta i fred. Det är ett beteende som minskar risken att själva bli byte. Är det någon art som parkerar sig vid matningen

Fåglar har ofta ljus undersida och mörk ovansida – en form av kamouflage som kallas motljusskuggning. Uppifrån smälter de in mot mark och träd, och nerifrån mot himlen. Det gör dem svårare att upptäcka för rovdjur. Vilka arter kan du se detta hos?

I slutet av januari varje år anordnar BirdLife Sverige (Sveriges Ornitologiska Förening) ”Vinterfåglar inpå knuten”. Det är en årlig medborgarforskning där allmänheten räknar fåglar vid sina fågelbord eller i sin närmiljö. Syftet med räkningen är att samla in data om vilka fågelarter som övervintrar i Sverige och hur deras populationer förändras över tid. Tusentals människor deltar, vilket ger en värdefull ögonblicksbild av fågellivet i landet. 

Det är enkelt att delta:

De vanligaste arterna som observeras varierar, men talgoxen är ofta den mest frekventa gästen vid fågelborden i Sverige, följt av arter som blåmes och pilfink. Domherren är också en mycket populär och vanlig syn, särskilt i norra Sverige.

För dig som vill fördjupa dig eller hämta inspiration finns mycket att upptäcka här:

Lycka till med fågelmatningen!

Text och bild: Lars Kastö